Idag testade jag en ny frukost, havregrynsgröt med riven morot och lite annat. Det låter lite halvkonstigt men harrejisses vad mätt jag är. Hittade receptet i går när jag kollade igenom massa gamla Buffé tidningar. Jag har dock ändrat receptet lite , som jag brukar göra, men här är det iallafall: 1 dl havregryn
1 dl riven morot 2,5 dl vatten 1 krm kanel 1/2 krm vaniljpulver 1 msk kokosolja Kokos efter behag (Lite beroende på hur söt du vill ha den, moroten ger även sötma, annars kan man slänga i eller topp med honung) Koka i hop allting i ca 2min och toppa sedan med banan och kokosflingor. Supergott, supermättande och superenkelt! Nu är det dags för skola, sedan träning. PEACE!
0 Comments
En ledig söndag, vad kan man göra då? Ambitionen var att träna. Så värst mycket träning blev det inte, även om träningskläderna var på och jag dansade och squattade runt till musik hela dagen. Nåväl, något gym blev det inte. Har haft en pysseldag idag. Städat lådor, städat garderoben, bakom teven, ni vet dedär ställena som man inte städar så ofta, men det känns bra när man gjort det. Jag har skrivit upp massa recept i en skrivbok istället för att ha lösa papper överallt. Slängt massa papper och sånt som man sparar fast man egentligen inte behöver. Lite så har min dag varit. Appropå recept. KÄRLEKSMUMS-SMOOTHIE UTAN SOCKER: 1 banan (Eko)
2 dl mjölk (Eko) 2 msk kakao (Eko) 1 msk honung (eller efter behag) (Eko) 1/2 tsk vaniljpulver (Eko) 3 tsk snabbkaffe-pulver (Ekologiskt såklart) 1 msk kokosolja med smak (Eko) Kokosflingor efter behag (behöver ej så mycket honung om man har kokosflingor i - de bidrar med sötma) Såklart ekologiska kokosflingor också! Mixa - toppa med kokosflingor - Enjoy! Den var supergod och som ett mellanmål eller innan träning. Om man som jag gjorde idag inte rörde ett finger var den bra som lunch! Nu har jag just lagat mat inför skolveckan och ska krypa ner i soffan med en kopp te. Ekologiskt te från Pukka. Som har massor av supergoda smaker. PEACE! Då har denna helgen (nästan) gått. Haft en mycket fin ledighet med Lovisa och André. Mycket skogsluft och lite stadsvandring. Man måste ju turista lite! Långfrukost, promenad, lunch plus öl på stan och lite fönstershopping, tacos, choklad och film på kvällen - en mycket bra torsdag! Fredagen bestod av långfrukost och sedan ut på tur i skogen i ca 3h. Väldigt härligt var det, plockade lite blåbär som jag smugglar med mig hem. Därefter blev det lunch och sedan inväntade vi André så att vi sedan kunde packa ihop och åka ca 45min söderut, till Andrés familjs sommarhus vid Holmesund. Sååå vackert. Väl där grillade vi lax, fixade klyftpotatis och en limesås. Något av det godaste jag ätit, till efterrätt blev det blåbärspaj som jag och Lovisa gjort under eftermiddagen och så en flaska rött. Lite kortspel avslutade kvällen - en mycket bra fredag! Idag efter frukosten åkte vi ytterligare en bit söderut för att hälsa på och hämta Andrés mormor. Hon bodde superfint och vi fick hembakta bullar med hemma-kokt aprikossylt. Supergott! Till denna vyn åt vi kvällsmat. Helt okej med mig. Downtown Oslo och Operahuset: Tack bästa Lovisa för denna helgen! Det ska ikke dröja ett år till nästa gång!
PEACE! Då var man påväg till Oslo, det var lite mindre än ett år sedan jag var där sist. Tiden går fort. Ett år går fort. För ett år sedan var jag smått panikslagen och undrade vad fasen jag hade gett mig in på. Med skola och allt. Men det var ett av de bästa valen jag gjort. Den första kursen vi hade nu på höstterminen tentade vi av förra veckan, det var marknadsföring och försäljning, nu har vi som jag skrev igår börjat med ledarskap och gruppdynamik. I både dessa kurser får vi lära oss att sätta mål. Något som jag tycker är super svårt. Jag pluggar för att jag vill ha ett jobb. "Jaha - vilket jobb som helst då eller? För du behöver inte utbilda dig för att få vilket jobb som helst". Naja, nää, men ett bra jobb. "Jaha ett bra jobb? Vad är ett bra jobb?" Hm.. Ja men bra villkor, bra kollegor osv.. "Jaha, men fortfarande bara ett jobb?"
Så har vi fått jobba mycket och nu i denna kursen så handlar det om att lära känna mig själv och också sätta mål. SMARTa mål. För er som inte vet så ska alla mål vara Specifika, Mätbara, Accepterade, Realistiska, Tidssatt. Mitt mål har äntligen börjat visa sig mer konkret. Eller mål, men mitt drömjobb. Jag vill jobba på en inköpsavdelning, med fokus på miljö och mänskliga rättigheter i leverantörs kedjorna. Kvalitet, men med fokus på att allting går rätt till, att alla har bra villkor som jobbar i fabrikerna. Det är mitt drömjobb. Får jag vara på SCA är jag superglad, men jobbtiteln har börjat växa fram. Det är mitt drömjobb. Sedan om man kan i framtiden jobba på fritiden eller deltid med fotografering så hade det varit grädde på moset. En annan dröm är att när vi köper hus, ha en liten fotostudio så jag kan experimentera och fota. First things First - jag måste först gå klart skolan. Men min vision är väldigt tydlig. Jag vet vart jag vill och jag vet med vem. och till och med vart, Längtar tills den dagen vi sitter i vårt hus och känner att "fan, vi gjorde det". Samtidigt så försöker jag njuta av dagarna nu med, för det kommer gå fort. Om förra terminerna gick fort kommer denna gå ännu snabbare. Nu ska jag iallafall ha en grym helg med Lovisa och hennes André. Kameran är självklart med och jag hoppas kunna fota massor i vackra Norge. Det skulle bli fint väder iallafall så mycket utomhustid kommer det bli! Tack för mig! . PEACE! Då har vi börjat en ny kurs: Gruppdynamik och Ledarskap. Väldigt spännande. Och det handlar väldigt mycket om att ta reda på vem jag är. Varför jag är som jag är, hur man jobbar med sig själv etc. Väldigt intressant. Vi fick en uppgift om att skriva tre stycken livsval som vi gjort.
När man började fundera på detta kom det massor av saker på tal. Vi satt i vår lilla grupp och pratade allmänt om vårt bagage, vår ryggsäck och jag inser vilken tur jag har haft. När jag träffade Douglas frågade han mig någon gång om jag hade några "traumatiska barndomsupplevelser". Jag har inte det. Jag har inga dåliga minnen från när jag var liten. Det värsta som hände var när min älskade ponny Pepsi blev sjuk och vi fick ta bort honom, då rasade min värld, han var min bästa vän. Man ska aldrig jämföra känslor, smärta - för det går inte. Ingen kan säga att "min sorg/smärta är värre än din". Av en slump hamnar man på olika platser, i olika familjer, i olika kulturer och jag kan inte nog beskriva hur tacksam jag är för min barndom. För ärligt talat kan jag utan att ens överdriva säga att jag iallafall upplevde min barndom som "Barnen i Bullerbyn". Vi sprang mellan gårdarna och lekte med grannarna, vi byggde kojor, lekte med kottar, cyklade och badade. Höjdpunkten på somrarna var när min familj tillsammans med tre andra familjer åkte på "häst och vagn.semester". Våra nordsvenska hästar spändes för, vi packade vagnarna med tält, massor av nektariner, korv och bröd, badkläder, myggmedel och körde hästarna till en sjö, cirka 2h bort, där vi badade med hästarna, fiskade, grillade och tältade. Sen är det klart att det ska tilläggas att jag har haft mina tuffa perioder emellanåt och även familjen, men när man kollar tillbaka på barndomen så fyfan vad vi haft det bra. Jag tänker också på alla dessa barn som flyr för sina liv - och folk vill stänga gränserna. Mitt hjärta går sönder, hur kan man vara så fullkomligt känslokall? Det är våran förbannade skyldighet att ta hand om dem som flyr krig och tortyr, De har lika mycket rätt till en "Barnen i Bullerbyn"-uppväxt som vilket annat barn. "De ska vara tacksamma". Jag blir så förbannad på det uttrycket. DET ÄR FÖRFAN VI SOM SKA VARA TACKSAMMA FÖR ATT VI ÄR FÖDDA I ETT LAND SOM INTE HAR KRIG. Som jag skrev tidigare, vi hamnar av en slump på en plats, vi bestämmer inte själva vart vi ska födas. Vi har haft en förbannad tur att födas i Sverige och det är, som sagt, vår skyldighet att se till att ge dem som inte har någon trygghet, just det; trygghet. Jag ska på ett informationsmöte om IM - Individuell Människohjälp De har olika volontärgrupper som har olika aktiviteter där man är med och hjälper nyanlända barn och ungdomar med exempelvis svenska språket, läxläsning, olika sporter etc. Hjälper dem att bli integrerade i samhället. Man kan även vara stöd för asylsökande och de som just fått uppehållstillstånd. Som vanligt när jag väl börjar skriva så blir det långt. Nu ska jag renskriva (för att återgå till starten) mina 3 livsval som jag gjort och sedan packa lite inför att åka till Oslo och Lovisa i morgon. PEACE! Längesen jag skrev igen. Full rulle med allting. Skolan har börjat igen efter en lång praktik och sommar, fylld med jobb! Superroligt, men samtidigt roligt att vara tillbaks i skolan och träffa alla och fortsätta så att man blir klar och kan börja jobba snart. Hade första tentan för terminen i fredags, marknadsföring och försäljning, vilket kändes mycket bra. Något småfel då jag missuppfattade en fråga, men annars så kändes det bra. Superrolig kurs och superbra föreläsare. Douglas har vart hemma i veckan och det har varit super mysigt. Hela helgen har det varit lugnt, lagat mat, bakat, tränat. Lovisa och André kom förbi en sväng nu i eftermiddags och fikade. Gjorde för övrigt väldigt goda, NYTTIGA, muffins med topping, "cupcakes". Ni kan aldrig gissa vad fostringen innehåller. Den är baserad på AVOKADO. Kokosolja, frön från en vaniljstång, honung och kakao. Smälter i munnen vill jag lova. Muffinsen är gjorda på banan, ägg, kokosflingor, kokosmjöl, kokosolja, vaniljpulver och bakpulver. Inget socker. Inget alls och de var HUR goda som helst. Det bästa av allt är att det lika gärna skulle kunna vara mellanmål, frukost, kvällsmat - men smakar som vilken kaka som helst! Var ute på en promenad med min kamera när alla hade åkt, lekte lite med slutartider och fick någon fräck bild på ett vattenfall närheten. Jag vill fota mer, men behöver någon att fota.! Tveka inte att säga till, har skaffat mig en extern blixt som kommer underlätta vid porträtt fotografering. Supertaggad! Det var allt för nu - dags att sova. I morgon börjar en ny kurs: Ledarskap och gruppdynamik. Ska bli jättespännande!
Godnatt! PEACE! Alltså. Vi människor. Hade jag på något sätt kunnat påverka vad jag blev när det var dags att komma till världen så hade jag nog inte valt att bli människa. Alltså jag skäms, vill spy på mänskligheten och våra sjuka fasoner.
Jag har just kollat på det uppmärksammande klippet om elefanten Tyke som sa ifrån på en cirkus, fick nog efter femton års lidande och sprang ihjäl sin tränare och rymde. De sköt ihjäl henne med 85 skott. Jag kunde inte titta. Jag stor grät, alltså vi snackar inte tårar som rann ner för kinden. Stor grät rakt ut. Mår illa, kan inte beskriva den avsky jag känner inför mänskligheten. Tidigare i klippet visar de hur tränarna slår, misshandlar djuren, står och bankar en apa huvud i en stol så att den skriker för att den inte gör som de vill. JAG MÅR ILLA. Och det värsta av allt är att man är helt handlingsförlamad. Vad ska man göra? Vad kan jag göra? Jag skriver på protestlistor, stödjer WWF, jag går inte på cirkus, det tar emot att gå på en djurpark, där djuren oftast mår bra och iallafall har en mer naturlig miljö - även om jag inte anser att det är rätt att ta hit djur från savannen till vårt Nordpolen. Bottom line är, vi har ingen rätt att göra så här. Vilka tror vi att vi är? Och ja, vissa djur är farliga och ibland kan en och annan jägare stryka med, absolut - men det är naturligt för djuren att skydda sig och ja, till viss mån är det naturligt för oss att jaga för mat - det är ju trots allt så som livet ser ut. Men att jaga för skoj skull, att fånga in vilda djur, slå dem och tvinga dem att exempelvis stå på händer och låta dem leva i en "låda" - det är tamefan inte naturligt. Jag önskar att djuren en dag tar över världen och rotar ut de värsta av alla: människorna. Det låter brutalt, men jag önskar faktiskt det. Så, nu lättade jag lite på bröstet - den filmen gick rakt in i hjärtat. Kalla mig gärna trädkramare, men hellre är jag det. Jag har aldrig sett något negativt i det. Vad är det för fel med att vilja tro gott? Att värna om miljö och natur? Om våra djur? OM våra kroppar? När världen ser ur som den gör, önskar jag att fler kan inse vad som håller på att hända. Jag är rädd, inte för min egen del, men för mina framtida barn, barnbarns osv. Tänk på detta: Jorden är 4.6 miljarder år gammal. Vi skalar ner det till 46 år. Vi (människorna) har varit här i 4 timmar. Våran industriella revolution började för 1 minut sedan. Under den tiden, har vi förstört mer än 50% av världens skogar. Det är inte hållbart. Ja, det blev mycket Peace & Love, men det är sådan jag är och jag skriver när jag har någonting att skriva. Annars mår jag bra, saknar min man massor dock. Var hos honom i Karlskrona förra helgen, supermysigt men det gick alldeles för fort. PEACE! Dagarna flyger förbi i mitt liv, jag vet inte om det är så hos alla? Min dag ser ut såhär: Upp kl 06:00 - Kaffe, frukost, nyhetsmorgon (ja, jag kollar på det, jag erkänner) - fixa till ansiktet + kläder, till jobbet (praktiken), 8 h senare, till SATS träna 1-2h (beroende på dag), åka hem, duscha, äta, sova. REPEAT. REPEAT. Träningen börjar ge bra resultat, har aldrig varit i så bra form som jag är nu, knappt ens när jag tränade friidrott på heltid. Jag tror inte bara det beror på träningen dock, mer att jag har en betydligt mycket bättre livsstil, sover bra, äter bra, bra rutiner, ingen stress, mår bra helt enkelt. Jag tränade jättemycket när jag till exempel bodde i Stockholm, aldrig någonsin var jag i denna formen, samma sak första året i Göteborg, stress och dåligt matvanor, dåliga rutiner. Träningen blir som bortkastad. Det är först nu jag börjar märka resultat. Och med bra matvanor, menar jag inte någon diet av något slag, ingen "kvarg-diet" inga proteinpulver, inga fettförbrännare osv. Mat, helt enkelt, vanligt mat, varierad kost. Jobbigt att jag knappt får plats med ben och rumpa i mina två månader gamla byxor. Det är ju bra och roligt och så, men jag har inte råd att köpa nya. Haha, vilka problem jag har. SKÄMS! Dags att sova, igen och ladda batterierna för imorgon, jobb och sedan dubbelpass på SATS. GRIT PLYO (spänst+konditions intervaller) och ett pass CORE. Lite bilder från lägenheten. Hittade ett gammalt fönster hemma i ladan, det målade jag och snodde med mig hem hit till Göteborg. Vi fick två fantastiska lampfötter av mormor och även en hel servis med glas och porslin, som dessutom kommit från gamla mormor Ada (som jag så fint är döpt efter). Tillsvidare får det bli en retro-lampa, men kan eventuellt bli en lite crème färgad större skärm längre fram, vi får se. Tycker iallafall att de är hur fina som helst och även servisen. Längtar tills vi har finmiddag så det kan användas!
Gonatt gonatt! PEACE! OJ, vad längesen det var jag skrev nu. Har nog knappt skrivit sedan praktiken började. Dagarna har gått i ett och jag har inte ens hunnit fota speciellt mycket, vilket är jätte tråkigt! Men får hoppas det blir bättre med det snart. Behöver lite inspiration. Är det någon som vill fotas? Är det någon som har djur/barn/event som ni vill föreviga? Jag hjälper gärna till, vill fota och utvecklas så mycket det bara går! Praktiken går för övrigt hur bra som helst, har fått sommarjobb, varit i Frankrike, ska till Italien snart med praktiken också. Rapporten till skolan börjar bli klar, vädret är härligt (om vartannat) träningen flyter på.. Ja livet är riktigt härligt just nu och jag är väldigt nöjd med tillvaron. Börjar kännas jobbigt att mannen min är borta såpass mycket så klart, men han trivs så himla bra och mår så mycket bättre, så det är klart att det är värt det. Det är även bra att sakna varann, det gör oss starkare både var för sig och tillsammans. Han har varit hemma i helgen och vi har bara kollat på serier och tagit det lugnt. I fredags jobbade jag i servisen på ett bröllop, en klasskompis gifte sig - superfint verkligen och väldigt trevligt att jobba där och få en glimt av bröllopet och känslan. Ska försöka bli bättre på att skriva och uppdatera med foton. Ge mig gärna synpunkter/tips/feedback på foton som jag tar, hade varit väldigt uppskattat! Skriver snart igen, ovan ser ni lite bilder från bröllopet och en avslutande bild på mig och "the love of my life". Peace! Sådär då satt man här igen.
Senaste veckorna har varit fullspäckade och nu har jag åkt på en släng av influensan, så har faktiskt inte orkat skriva. Jag är lite bättre idag men kände att jag för en gång skull ska sätta min kropp i första hand och vila ordentligt. (väldigt vuxet beslut, jag vet). Faktum är att det är ingen som tackar mig för att jag går sjuk till praktiken, snarare tvärtom. Praktiken, jast det. Jag har börjat på SCA nu, trivs redan superbra, det verkar vara ett väldigt bra (men STORT!!) företag. Har spenderat första veckan med att lära känna företaget, vara en liten svans, gå på möten. Och wow, jag visste att SCA var stort, men WOOW, det är verkligen enormt. Detta blir en utmaning. För något år sedan hade jag bara skakat på huvudet och sagt "det klarar jag aldrig" och haft panik och förmodligen inte klarat det. Nu ser jag det som en utmaning, en utmaning på ett bra sätt. Jag är supertaggad på att lära mig (kanske lite för peppad eftersom min kropp tydligen valde att strejka). Typiskt att man inte varit sjuk sedan jag minns inte när, så åker man på det nu andra veckan. Men men så är det. Helgen spenderade jag med familjen i Falkenberg, Har inte träffat Aaron, Amanda och Anthony (familjen A) på över två månader så det var supermysigt. Lugn helg och lite släktfika på söndagen. Dock blev jag ju sjuk redan lördag eftermiddag så blev väldigt mycket vila. Mycket bra helg i alla fall. Somsagt, jag har varit sjuk denna veckan och har bara legat på soffan. Och ofta när jag säger att jag bara har legat på soffan så har jag gjort många andra saker under dagen också (för att jag är rastlös) men jag har inte gjort något annat än just legat i soffan och kollat på film. En serie som jag faktiskt tyckte var lite smårolig är "Welcome to Sweden" den speglar vår "svenskhet" ganska bra och man kan se hur andra länder ser oss. Den är rätt pinsam ibland, men som sagt den har många bra poäng och är lite smårolig på sina ställen. Har lagt upp lite nya bilder på galleriet, kolla gärna. Eftersom jag vart sjuk så har jag inte kunnat vara superlativ tyvärr, men det kliar i fingrarna och snart är våren här med alla härliga färger! |
Om mig:Josefin, 29 år. Archives
February 2017
Categories |