ÄNTLIGEN, nu kan man andas ut (några dagar iallafall innan nervositeten kommer). Fick min praktik på SCAs huvudkontor i Mölndal. Det ska bli jätte spännande och intressant, Samtidigt lite nervöst, nu ska jag verkligen bekänna färg, det är klart att jag är helt grön, men man vill ju fortfarande visa att man lärt sig någonting. Men jag är i vilket fall som helst jättetaggad på att starta detta och ta ytterligare ett steg i rätt riktning.
Ikväll kommer ääääntligen min man hem, veckorna har gått fort, men ska bli härligt att se honom. Ännu roligare är det att han trivs så bra med det han gör, helt underbart att se att en person kan förändras så mycket så snabbt, på ett bra sätt. Där ser man hur viktigt det är att göra något som man tycker om. Snart blir det skolan, sedan hem och fylla kylskåpet med mat så vi överlever helgen, hoppas att denna dagen går fort. Ska redovisa ett rättsfall inom offentlig upphandling som vi har nu, bara två veckor och en tenta kvar, sedan är det slut på tentor och teori fram till hösten. uuuunderbart, även om jag inte haft så väldigt ont av det. Det har mest varit roligt och intressant och jag är så redo för praktik och lära mig massa mer, om allt, men framförallt inköpsprocessen och arbetslivet. Tack för mig! PEACE!
0 Comments
Jag har dragit på mig en jäkla förkylning, vilket är frustrerande. Det är en sådan som bara sätter sig i näsan, jag är inte sjuk, men jag är heller inte frisk. Riktigt irriterande. Det är bättre att vara sängliggandes ett par dagar och sedan vara frisk än gå runt och vara halvdålig. Jaja, i-landsproblem skulle man väl kunna kalla det. Skäms på mig!
Igår åkte jag upp till lägenheten och tog hand om all post, tvättade två maskiner med sängkläder och mjukisbyxor och tvättade inför min "tillbaka-flytt" på torsdag. Vid lunch kom Anne, Douglas mamma med lunch och fika och efter det så åkte vi in till stan och shoppade en födelsedags outfit till Douglas morfar Ebbe som fyller 90år på fredag. Det ska bli kul att se hur stilig han blir på fredag. Det blev iallafall en mycket trevlig eftermiddag! Jag åkte hem med pappa och sedan vart det soffläge och lite plugg. Idag stannade jag hemma från skolan, kände att det inte var så himla lattjo att sitta där och snora, så har haft en lugn dag. Gjorde lunch till mamma och åkte sedan in till farmor för en pratstund och sedan blev det fika hemma hos mormor. Idag är det ett år sedan morfar, Einar, lämnade jordelivet för en plats utan ålderskrämpor. Jag kan fortfarande inte fatta att han är helt borta och jag har svårt att acceptera att jag aldrig kommer ett få höra hans varma, trygga röst igen, även om jag kan höra och se honom när jag vill, är det inte samma sak. Saknaden är enorm och kärleken till honom är evig. Vart jag än är, så finns du med mig, Hoppas du har det bra, älskade morfar. Då har även denna helgen försvunnit. Vädret har varit helt fantastiskt dåligt. Solen tittade fram först någon timme nu på eftermiddagen.
Igår startade jag dagen med en långpromenad med Celine, senare efter lunch så åkte jag till Lovisa och André och grillade korv i öppna spisen, samt drack kaffe. Mycket trevligt. Snön vräkte ner hela eftermiddagen och kvällen igår så man gör vad man måste för att slippa längta allt för mycket till sommaren; i vårt fall var detta att grilla korv. Supermysigt. Efter en minst sagt slirig biltur hem, avslutades dagen i soffan med mamma och pappa. Idag hade alla lovat sol. Det regnade. Då skulle vi ut med hästarna. Alva, Julia och Carolina kom hit och det vart full rulle hela förmiddagen. Blöta som dränkta katter blev vi, men extra härligt att komma in sedan. Mormor och Farmor kom på den vanliga söndagsmiddagen och med dem kom även solen. Då kunde jag äntligen ta min kamera och knäppa lite bilder. Efter en bra helg är det nu dags att inta soffläge, i morgon ska jag hälsa på vår lägenhet i Göteborg. Har inte varit där på länge, på torsdag kommer min man hem ifrån Karlskrona, så jag får väl städa i ordning lite och fylla kylen med mat. PEACE! Startade dagen idag med ett bodystep-pass på motionshuset i Falkenberg, väldigt roligt och svettigt. Träning är bland det bästa som finns, jag är ingen lyftare, jag gillar att jobba med kroppsvikten, kroppskontroll, balans, spänst, fria vikter osv. Maskiner och tyngdlyftning är inte min grej. Samtidigt som man blir helt slut, fylls man med massor av energi och endorfiner. Bodystep har fokus på ben och rumpa, så 75% av passet är squats i olika former, man nästa skriker i slutet, men väldigt härligt när det väl är över. Tur att mamma och pappa har en BEMER så jag slipper träningsvärk, hehe.
Jag satt och snackade med Celine en stund och sedan mötte jag upp Ann-Sofie och lilla Maja, vi gick och käkade lunch och gosiga Maja var superglad hela tiden. (Hon brukade gråta så fort hon såg mig förr). Sedan kom Lovisa och André och skulle äta så jag satt kvar och hängde med dem, sen blev det lite fika och strosande i stan (läs The Body Shop). Det var längesen jag hade en heldag med nära vänner, mycket välbehövligt. Det verkar som att vintern kommit tillbaka, här har kommit 15 cm blötsnö (!) som antagligen kommer försvinna tills i morgon, då det säkerligen kommer fortsätta att regna, som det gjort de senaste dagarna. Det är också av den anledning som jag inte varit ute och fotat. PEACE! Det slog mig igår på föreläsningen; det är otroligt roligt att lära sig nya saker.
Herregud måste ni tänka, är hon född igår? Sanningen är den att innan jag började plugga så var jag inte intresserad av att lära mig nya saker. Att lära sig nya saker är såklart förknippat med skolan och jag drog inte jämt med skolan under den tiden. Jag ville bara ta mig igenom det så smärtfritt som möjligt. Ett nödvändigt ont. Innan jag började studera fick jag också höra att "det öppnar sig en helt ny värld" och det slog mig först igår. Självförtroendet har byggts upp efter de hittills klarade matte(!!)-kurserna vi haft i skolan och den senaste kursen som var affärsjuridik och jag inser nu att det är riktigt roligt och intressant, häftigt på något sätt att man kan lära sig saker. Bara en sådan sak som att jag inte bara hör vad dom säger på nyheterna utan att jag faktiskt förstår vad som sägs. Två helt skilda saker, förstår jag nu. Jag har alltid sett mig själv som en öppen och mottaglig person när det gäller alltifrån spöken och mental träning till kultur och religon. Vad jag inte har insett är att öppenheten och mottagligheten för kunskap inte funnits där. Jag har bred kunskap inom mina intresseområden, absolut, men när något har blivit för invecklat så har jag mest, "ja, men typ något sånt, vet inte riktigt" och pratat bort och inte trott på mig själv tillräckligt mycket för att våga ta tag i det, våga fråga, fråga och fråga, tills poletten trillar ner. Det är en typ av mental träning, jag har bara aldrig tänkt på att samma sak som hände under min höjdhoppstid, faktiskt är precis vad som hänt nu. Jag har överkommit en mental spärr och känner just nu att det finns hur mycket möjligheter som helst. Det må låta klyschigt, men jag har börjat se möjligheterna i stället för problemen. Och då ska ni veta att jag aldrig sett mig själv som negativ, förrän jag överkommit den mentala spärr som jag inte visste om att jag hade. Våga tro på er själva, ta vara på er hälsa, er kropp, era nära och kära, för vet ni vad? Det är det viktigaste ni har. PEACE! Jag kom just hem efter en föreläsning om BEMER.
Ja, jag ska försöka förklara vad det är. Det handlar om mikrocirkulation. Det är en matta som skickar ut signaler som syresätter alla cellerna i din kropp. Vissa kallar den mirakelmattan, andra kallar det för hokuspukus. Vetenskap och forskning, det är precis vad det är. Mamma och pappa blev affärspartner med BEMER för ett knappt år sedan. Första gången jag använde den visste jag ingenting, mamma sa att den var bra och att den lindrar och i bästa fall tar bort fysisk smärta, den minskar stress, förbättrar din sömn, den får din kropp att fungera som den ska fungera. Jag kom iallafall hem och skulle testa. Vid den här tiden jobbade jag på restaurang som servitris och i bar (utan barmattor) och mina knän värkte som bara den och det hade blivit betydligt värre det senaste. Jag låg på BEMER-mattan och hade en extra pad om knäna. 4 dagar senare var jag tillbaka på jobbet, vi hade att göra upp över öronen och i vanliga fall hade jag haft en puls på cirka 300 och hjärtklappning, men istället konstaterade jag att okej, vi har mycket att göra, nu kör vi. (Logiskt tänkande kan tyckas, men dock inte lika enkelt att tillämpa). Jag tänkte inte på det förrän jag kom hem gången efter till mamma och pappa, hur annorlunda det hade känts i kroppen, hur "konstigt" det hade känts att inte känna stress. (?) Knäna hade jag dock superont i (mer än innan) där konstaterade jag också att någonting höll på att hända, kroppen hade satt igång att jobba, den hade fått syre. Jag låg på BEMER-mattan återigen en helg och sedan dess (efter bland annat en hel sommar med trappspring och en höst med dans) har jag inte känt av någonting i knäna. Nu när jag har bott hemma i cirka fem veckor har jag använt denna konstant morgon och kväll (en behandling är 8min) och jag känner framförallt på morgonen att man får en fantastisk energi, jag är mycket positivare till allt och alla, kroppen mår bra, vilket gör att också huvudet mår bra. Detta är en fantastisk produkt och används av flera elitidrottare som använder den som sitt hemliga vapen, den hjälper återhämtningen efter träning, rensar ut slaggprodukter, du får betydligt mindre (om ens alls) någon träningsvärk. Den kan även användas på djur, som dessutom är enklare att behandla då de är väldigt mottagliga. Mamma har märkt stor skillnad på våra hästar redan efter ett par behandlingar. Fysikalisk Vaskulär Terapi. Logik: Utan syre klarar sig människan 3-5 minuter innan vi går in i riskzonen för att bli medvetslösa. Förstår ni vad som händer med cellerna i vår kropp om de inte får syre? Om vi får igång cirkulationen med hjälp av mikrocirkulation, får cellerna det syre de behöver och kan då också sköta sitt jobb korrekt, dvs att hålla oss starka och friska. Troligen kommer jag att åka på en utbildning i Stockholm för att lära mig mer redan om två veckor. Jag tror verkligen på detta. Hör av er om ni vill veta mer om denna fantastiska matta! Vad är viktigare än din hälsa och ditt välmående? /PEACE Då var det officiellt.
Jag har från och med nu en hobbyverksamhet, Photo by Ada. Mina ambitioner är att hjälpa er att, fånga det där ögonblicket som du vill sätta upp på väggen. Det där ögonblicket som är fyllt med glädje, förhoppningar, känslor. Det där fotot som du sätter upp och inte vill sluta titta på. Det fotot vill jag hjälpa dig att skapa. Jag är kreativ, sprallig och har de mesta konstiga idéer för mig när det kommer till foto. Jag drar mig inte för att klättra i träd eller kräla i lera om det så leder till att jag får den perfekt bilden att ge till dig. Om ni känner att ni skulle vara intresserade av en liten photo session så är ni välkomna att höra av er så pratar vi vidare! Jag är supertaggad på att ge mig ut och fånga ögonblicken tillsammans med er så tveka inte! Då har man blivit med hemsida.
Det är förstå gången jag ger mig in i något som detta. Jag har massa planer i mitt huvud, men jag vågar inte säga för mycket innan det är helt klart. Men det känns bra. En bra början med hemsidan, som jag för övrigt kommer att jobba med hela tiden och förmodligen ändra varje dag. Har inte riktigt kommit på hur man gör precis allting. Nu blir det kaffe och frukost för att sedan åka till skolan. Får se om jag hinner fota något idag! Peace, Jossan |
Om mig:Josefin, 29 år. Archives
February 2017
Categories |