Är inte Januari den absolut tråkigaste, längsta månaden på hela året? Dock känns det rätt bra att gå från fullproppade helger och veckor de senaste månaderna till att inte ha något planerat, alls. Blir liksom antiklimax. Januari måste vara den ultimata månaden att bara ta det lugnt. Igår var jag och Fjonkan på vår första dressyrträning, för Caroline. Det var så himla roligt. Och så himla välbehövligt. Men det känns som att vi är redo för lite träning nu. Vi har byggt upp grundkondition och påbörjat muskeluppbyggnaden, vi har börjat jobba från marken. Dessutom var hon superfin. Stel kommer hon troligtvis alltid att vara då hon har två kotor i halsen som är ihopväxta. Det gör också att hon behöver väldigt mycket stöd och hjälp från mig för att ta sig igenom speciellt höger varv. Och herregud, jag var helt slut efter passet. Detta kommer bli så bra och jag är mer motiverad än någonsin att komma igång och se den oslipade lilla diamanten som jag har. Mest av allt är jag faktiskt exalterad över vår utveckling inom Horsemanship, det är så fantastiskt häftigt att få en sådan relation med sin häst. Och det lönar sig när man rider vanligt också, tilliten mellan häst och ryttare är det absolut viktigaste för ett fint samarbete. Nedan ser ni en bild på Fjonkans förvandling. Övre bilden är Augusti och nedre bilden är Januari: Det är helt sjukt hur hon såg ut i somras, stackars lilla häst...
Bröllopsplaneringen hankar sig fram, det tar lite tid med allt, men vi funderar för fullt på alla detaljer... Mycket som ska fixas... Nu är det dags att åka till stallet, får besök av en kollega med barn som jag ska fota, vilket ska bli roligt! PEACE!
0 Comments
Leave a Reply. |
Om mig:Josefin, 29 år. Archives
February 2017
Categories |